Falskt hopp (Hopium)

Jag börjar med att citera Derrick Jensen: ”Hopp är en längtan efter ett framtida tillstånd som du inte har någon makt över. Det betyder att du i princip är maktlös.”

Även om vi ersätter fossil energi med grön energi, så kommer inget förändras, för vår kultur som är den dominerande i världen kommer fortsätta att jaga tillväxt, kommer fortsätta se naturen och biodiversiteten som något som är till för att tjäna kulturen, och är den i vägen för våran tillväxt så kommer den att motverkas, likaså när det gäller alla andra problem vi står inför. Vill ni ha talande bevis?

”Cirka 10 000 kameler riskerar att skjutas och dödas i en region som är drabbad utav allvarlig torka i Australien, efter klagomål om att de törstiga djuren äventyrar lokalbefolkningen när de desperat söker efter vatten.”

https://edition.cnn.com/2020/01/07/australia/australia-camel-cull-scli-intl/index.html

”Länsstyrelsen i Jämtland har beslutat om skyddsjakt på sammanlagt åtta järvar inom Tåssåsens och Handölsdalens samebyars åretruntmarker. Det är en jakt i förebyggande syfte berättar vilthandläggaren Emma Andersson” (Järven räknas som sårbar enligt iucn)

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/atta-jarvar-far-skjutas-i-skyddsjakt

”Klimatkrisen och krisen i förlusten av djurliv/biodiversitet drivs av ohållbar utvinning av fossila bränslen, metaller, byggnadsmaterial och träd. Rapportens författare varnar för att det leder till en global katastrof att behandla världens resurser som obegränsade.

Materialen som används av den globala ekonomin har fyrdubblats sedan 1970, mycket snabbare än befolkningen, som har fördubblats. Under de senaste två åren har förbrukningen hoppat med mer än 8% men återanvändningen av resurser har minskat från 9,1% till 8,6%.”

https://www.theguardian.com/environment/2020/jan/22/worlds-consumption-of-materials-hits-record-100bn-tonnes-a-year

Att tro på att bara för att vi byter vart ifrån energin kommer som möjliggör våran exploatering och rovdrift på jorden, att det leder till en harmonisk värld full av biodiversitet, är att leva på falskt hopp och att låta sig själv bli grundlurad av de som tjänar på det, som står högst upp i näringskedjan som inte kommer bli drabbade först när kollapsen börjar utveckla sig.

undefined

På tal om civilisationer och kollaps – Förbrukande av resurser till den grad att de inte längre kan bära civilisationen som den är beroende av som leder till en kollaps är inget nytt fenomen, utan det har hänt förr utan att vi reflekterat över det något närmre, så låt oss ta en titt på de historiska imperier som fallit på grund av att ekosystemtjänsterna slutar bära upp dem:

”Kollaps kan definieras som en snabb och varaktig förlust av befolkning, identitet och socioekonomisk komplexitet. Offentliga tjänster sönderfaller och oordning uppstår när regeringen tappar kontrollen över sitt monopol på våld.

undefined

Praktiskt taget alla tidigare civilisationer har mött detta öde. Vissa återhämtade sig eller förvandlades, till exempel kineserna och egyptierna. Andras kollaps var permanent, liksom på Påskön. Ibland återupplivas städerna vid kollapscentret, liksom fallet med Rom. I andra fall, till exempel Maya-ruinerna, lämnas de övergivna som en mausoleum för framtida turister.

När klimatstabiliteten förändras kan resultaten vara katastrofala, vilket kan resultera i miss-skördar, svält och ökenbildning. Kollapsen av Anasazierna, Tiwanaku-civilisationen, akkadierna, maya, det romerska riket och många andra har sammanfallit med plötsliga klimatförändringar, vanligtvis torka.

Kollaps kan inträffa när samhällen överskrider deras ekosystems bärförmåga. Överdriven avskogning, vattenföroreningar, nedbrytning av odlingsbar mark och förlusten av biologisk mångfald som fallande orsaker.

Tänk på civilisationen som en dåligt byggd stege. När du klättrar faller varje steg du använde bort. Ett fall från bara några få höjder är okej. Men ju högre du klättrar, desto högre blir fallet. Så småningom, när du når en tillräcklig höjd, är varje fall från stegen dödlig.”

Texten och bilden ovanför kommer ifrån https://www.bbc.com/future/article/20190218-are-we-on-the-road-to-civilisation-collapse och är översatt av mig via google översätt.

Nyttig länk till ifall man vill klicka sig vidare på enskild civilisations fall:

https://en.wikipedia.org/wiki/Historical_impacts_of_climate_change

Övriga länkar i ämnet om civilisationers förfall:

https://www.bbc.com/future/article/20170418-how-western-civilisation-could-collapse

https://www.vice.com/en_us/article/8xwygg/the-collapse-of-civilization-may-have-already-begun

https://www.theguardian.com/commentisfree/2019/nov/12/us-military-pentagon-climate-crisis-breakdown-

https://academic.oup.com/nsr/article/3/4/470/2669331

Och en länk angående vår dominerande kultur och filosofiskt tänkande ur ett eko-perspektiv (rekommenderas starkt):

https://www.derrickjensen.org/endgame/

Klimatkris&Ekonomisk tillväxt

Eftersom vi var inne på ämnet igår så är det logiskt att vi fortsätter vidareutveckla det även idag. När man läser olika publikationer från forskare och policydokument ifrån tankesmedjor,regeringar och NGO´s, så utgår merparten ifrån att vi ska fortsätta jaga evig tillväxt men på ett ”grönt” hållbart sätt som inte medför rovdrift på planetens redan överansträngda resurser och även att det inte medverkar till fortsatt förlust utav biodiversiteten. Vilket då föranleder oss till frågeställningen – är det ens möjligt?

Det enkla svaret är ett rungande nej, men det håller inte att bara säga nej, för det föranleder inte till en förändring hos konsumenterna eller till att hela civilisationen av idag börjar med nedskalning.

Fokuset ligger oftast på Co2-utsläpp och koldioxidbaserade skattelösningar för att stävja planetens accelererande uppvärmning med allt vad det föranleder, men bara för att vi slutar med farliga utsläpp utav växthusgaser så innebär inte det per automatik att vi bedriver en hållbar konsumtion/produktion. Utan snarare tvärtom, med en ökande befolkning, som blir allt rikare så medför det per automatik högre krav på levnadsstandard ur ett materiellt perspektiv, men även vilken typ av matkultur som följer med den resan från fattig till medelklass.

För att man ska förstå att detta inte är mitt egna raljerande ur tomma intet så kommer här utdrag ifrån en rapport utav FAO/OECD:

”Tillväxten i köttkonsumtion förväntas öka, särskilt i Asien, under utsiktsperioden 2019-2028, även om tillväxttakten i allmänhet förväntas bli lägre än under det senaste decenniet. Under prognosperioden beräknas den globala köttförbrukningen per capita öka 0,4 kg jämfört med basperioden.

Tillväxten kommer från en kombination av inkomst och befolkningstillväxt, särskilt i länder i Asien och Latinamerika med stora medelklasser. Eftersom både befolkningsnivån och tillväxten i utvecklingsregioner är högre, förväntas den totala tillväxten i köttförbrukningsvolymen vara ungefär fyra gånger den i utvecklade länder. Ökningen i konsumtion per capita förväntas dock förbli liten, särskilt i regioner där inkomsttillväxten sker från en liten bas. Detta är tydligt i Afrika, där den totala konsumtionstillväxten är snabbare än någon annan region trots begränsade ökningar per capita. Importen av kött förväntas också öka snabbast i Afrika, medan volymmässigt hälften av den globala ytterligare ökningen av köttimport drivs utav Asien, där stark konsumtionstillväxt härrör från en kombination av befolkningstillväxt och ökad konsumtion per capita på grund av stigande inkomster.

Världsmjölkproduktionen förväntas växa med 1,7% per år (till 981 Mt år 2028) under det kommande decenniet, snabbare än de flesta andra viktiga jordbruksprodukter. I motsats till föregående årtionde är den beräknade tillväxten av ko-besättningar (1,2% per år.) högre än den beräknade genomsnittliga avkastningstillväxten på skördar (0,4%), eftersom kobesättningarna beräknas växa snabbare i länder med låg skördavkastning. Det förväntas att Indien och Pakistan, viktiga mjölkproducenter, kommer att bidra med mer än hälften av tillväxten i mjölkproduktionen under de kommande tio åren och att stå för mer än 30% av världens produktion 2028.”

Texten ovan kommer ifrån: https://www.oecd-ilibrary.org/sites/agr_outlook-2019-en/index.html?itemId=/content/publication/agr_outlook-2019-en&_csp_=4afab97664e9d04bf156440570ccafad&itemIGO=oecd&itemContentType=book

Läser man vad FAO säger angående befolkningsökning och matproduktionen så säger de följande:

”Den globala efterfrågan på mat förväntas fördubblas fram till 2050. FN uppskattar att världsbefolkningen förväntas öka från 7,6 miljarder idag och nå 8,6 miljarder år 2030, 9,8 miljarder år 2050 och passerar 11,2 miljarder år 2100. Jordbrukssystem i hela världen kommer att behöva producera mer mat för att föda denna växande befolkning.

Samtidigt är boskapsdjur ansvariga för mer utsläpp av växthusgaser än de flesta andra livsmedelskällor. I mejeriproduktionen är utsläppen resultatet av olika komplexa biologiska processer:

Till exempel metan från invärtes jäsning där metan produceras som en biprodukt av matsmältningsprocessen. Ytterligare utsläpp av metan och kväveoxid uppstår under hela hanteringsprocessen med gödsel från boskap: i betesmarker och i byggnader,
under lagring och vid spridning av gödsel. De är resultatet av fysiska, kemiska och biologiska processer som varierar i tid och rum beroende på omgivningsförhållandena (t.ex. temperatur, vind), omgivningar (t.ex. jord, typ av byggnad) och boskapens egenskaper (t.ex. fysiologiskt stadium) och jordbrukspraxis. Andra utsläpp inkluderar koldioxid till stor del förknippad med energianvändning, produktion och transport av insatsvaror och markanvändning och ändring av markanvändning.”

Texten ovan kommer ifrån: http://www.fao.org/3/CA2929EN/ca2929en.pdf

Sedan har vi följande ifrån en annan rapport:

”Biodiversitet för livsmedel och jordbruk är nödvändigt för livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och leveransen av många viktiga ekosystemtjänster. Biodiversitet gör så att livsmedelsproduktion och tillhörande försörjningar är mera motståndskraftigt mot chocker och stress, inklusive effekterna av klimatförändringar. Det är en nyckelresurs i ansträngningarna för att öka livsmedelsproduktionen och samtidigt begränsa negativa effekter på miljön. Det ger flera bidrag till många människors försörjning, ofta minskar det behovet för livsmedels- och jordbruksproducenter att förlita sig på kostsamma eller miljömässigt skadliga externa resurser.

Många viktiga komponenter i biologisk mångfald för livsmedel och jordbruk är genetiska, arter och ekosystemnivåerna är i nedgång. Bevis tyder på att andelen boskapsraser
i risk för utrotning ökar, och att för vissa grödor, och i vissa områden, växtdiversiteten
i jordbrukarnas fält minskar och hoten mot biologisk mångfald ökar. Nästan en tredjedel av fiskbestånden överfiskas och en tredjedel av de bedömda sötvattensfiskarterna beaktas vara hotade. Länder rapporterar att många arter som bidrar till viktiga ekosystemtjänster, inklusive pollinatörer, naturliga fiender för skadedjur,markorganismer och vilda livsmedel är i nedgång som en följd av förstörelse och nedbrytning av livsmiljöer, överutnyttjande,föroreningar och andra hot. Viktiga ekosystem som levererar många tjänster som är viktiga för livsmedel och jordbruk, inklusive leverans av sötvatten, skydd mot faror och tillhandahållande av livsmiljöer för arter som fisk och pollinatörer minskar snabbt.”

Texten ovan kommer ifrån: http://www.fao.org/3/CA3129EN/CA3129EN.pdf

undefinedBilden kommer från: https://www.britannica.com/science/biodiversity-loss

Den som läst tidigare inlägg vet att fossila bränslen såsom olja och naturgas ökar, plastförbrukningen ökar, biodiversiteten minskar drastiskt, vattenstressen är akut, och inte kommer mejeri&kött-industrin att minska heller, utan tvärtom så ska den öka framöver i takt med befolkningsökningen, fisken minskar och på många ställen är den överexploaterad, pollinatörer minskar, och samtidigt har vi klimatkrisen här.

För att inte nämna att hösten 2019 kom det forskarrapporter angående att vi går emot en kris utav fosfor:

”Fosfor är en livsviktig resurs för världens livsmedelsproduktion. Ändå styr inga internationella institutioner jordens begränsade resurser. Ett internationellt team med 40 fosforexperter uttrycker nu sin oro och uppmanar till handling.”

Länk: https://phys.org/news/2019-09-global-phosphorus-crisis.html

Är det någon som fortfarande tror på att det går att kombinera ökad resursanvändning/exploatering och ökad befolkning med hunger efter välstånd utan att vi faller som civilisation?

Ytterligare länkar till info angående animalisk matproduktion och påverkan på ekosystemen och miljön, och våra begränsade resurser:

https://www.unenvironment.org/news-and-stories/story/were-gobbling-earths-resources-unsustainable-rate

https://ourworldindata.org/environmental-impacts-of-food

https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.9b03519

http://www.fao.org/news/story/en/item/1180463/icode/

https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/food-farming-fisheries/farming/documents/market-brief-food-challenges-sep2019_en.pdf

https://biodiversity.foundation/en/un-growing-threat-to-food-from-decline-in-biodiversity/?fbclid=IwAR2GELf_5lUILz6ighMOXR-rcB_lRcWre1hPrWSlbxyI1YbkcHRHKzi6I1I

Ekonomi för framtiden – bortanför superorganismen

Rubriken är en rak översättning av en forskarartikel publicerad utav Nathan Hagen och den innehåller väldigt mycket tankeställande men även nyttiga frågeställningar inför framtiden med tanke på nutiden och de mycket troliga scenarion som breder ut sig inom en snar tid.

”Trots decennier av varningar, avtal och aktivism, mänsklig energiförbrukning, utsläpp och faktumet att CO2-koncentrationerna i atmosfären slog alla nya rekord 2018 (Quéré et al., 2018). Om den globala ekonomin fortsätter att växa med cirka 3,0% per år kommer vi att konsumera lika mycket energi och material under de kommande ∼30 åren som vi gjorde kumulativt de senaste 10 000. Är ett sådant scenario oundvikligt? Är ett sådant scenario möjligt?

Samtidigt får vi dagliga påminnelser om att den globala ekonomin inte fungerar som den brukade (Stokes, 2017) såsom ökande rikedom och inkomstojämlikhet, stort beroende av skuld och statliga garantier, populistiska politiska rörelser, ökande apati, spänning och våld och ekologiskt förfall. För att undvika konsekvenserna av vår biofysiska verklighet får vi nu tillväxt på ett allt mer ohållbart sätt. Den utvecklade världen använder ekonomi för att möjliggöra utvinning av saker vi annars inte hade råd att extrahera för att producera saker vi annars inte hade råd att konsumera.

Med vilken bakgrund, vilken typ av framtida ekonomiska system är nu genomförbara? Vilken koreografi skulle göra det möjligt för dem? I antropocenens fullhet, vad antyder en hård titt på förhållandena mellan ekosystem och ekonomiska system i vidaste mening om vår kollektiva framtid? Ekologisk ekonomi låg före sin tid när det gällde att erkänna den grundläggande betydelsen av naturens tjänster och de biofysiska grunden för mänskliga ekonomier. Kan den nu montera en plan för en ”rekonstruktion” för att vägleda en väg framåt?

undefined

Utöver absolut eller relativ avkoppling av energi finns det kolavkoppling – t.ex. samma nivå av BNP med mindre koldioxid. Miljömedier har populariserat berättelsen om att vi helt kan avkoppla oss ifrån kol-ekonomin. Förespråkare pekar på det faktum att över 2003 har över 20 länder, inklusive USA och Storbritannien, minskat växthusgaser medan de växer sina ekonomier (Aden, 2016). Denna bokföring försummar emellertid att dessa ekonomier exporterade sin kolintensiva tillverkning till billiga arbetsregioner. Kinas industrisektor använder bara nästan lika mycket energi som hela USA: s ekonomi (National Bureau of Statistics, 2018), och USA importerar nu vad det brukade producera.

Kolutsläpp och ekonomisk aktivitet kan ”frikopplas” om vi ökar icke-fossil energiproduktion snabbare än energiförbrukningstillväxt (i huvudsak: snabbare än ekonomisk tillväxt). Men det händer inte globalt. Figur 10 (bilden nedan) visar ökningen i konsumtion från fossilt kol och kolväten och från förnybara energikällor i århundradet. Det enda året som fossilbränsleförbrukningen minskade (eller ökade mindre än förnybara energikällor) var den globala finansiella kraschen 2009. Ökningen i den globala efterfrågan på el på bara 2018 var mer än hela den historiska installerade kapaciteten för solceller (BP, 2019) . Fig. 10 avslöjar att de enda äkta lösningarna för överskridande och koldioxidutsläpp inkluderar ekonomisk sammandragning, inte tillväxt.

undefined

Som avslut på den här mycket,mycket bra publikationen så kommer följande målande exempel upp vilket säger mer än allt egentligen om läget för mänskligheten och civilisationen:

”Ett gäng måttligt smarta, mycket sociala apor bröt sig in i en kakburk med fossil energi och har haft fest under de senaste 150 åren. Förhållandena på festen är oförenliga med planetens biofysiska verklighet. Partyt är på väg att ta slut och när morgonen anländer kommer radikala förändringar i vårt levnadssätt att införas. Några av aporna måste nyktra upp (före morgonen) och skapa en plan som resten av deltagarna kommer att gå med på. Men måttligt smarta, mycket sociala apor går varken lätt med på eller frivilligt gör radikala förändringar i deras levnadssätt. Och så kommer kaffe och stimulantia (kredit osv.) Att konsumeras under ännu en påkostad frukost, men med persiennerna neddragna. Det är morgon redan.”

Bilder och texten kommer ifrån: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921800919310067

För den som hellre vill se en föreläsning än att läsa kommer en länk här: https://youtu.be/ZHNUPYr_Fn0

Jag rekommenderar starkt att man ser filmen och läser artikeln för att förstå på ett djupare plan hur allvarlig vår situation faktiskt är, och vad som breder ut sig framför våra ögon och under våra fötter.

Underskattning av klimatkrisens snabba effekter

För att understryka att det är mycket,mycket värre än vad ni tror och vad vi får höra i konventionell media, så finns det faktiskt forskning angående detta varför forskarna ofta underskattar hur allvarligt läget är, trots att det de säger inte direkt är några profetior om himmelriket.

”Dessa senaste uppdateringar, som tyder på att klimatförändringarna och dess effekter dyker upp snabbare än vad forskare tidigare trodde, överensstämmer med observationer som vi och andra kollegor har gjort för att identifiera ett mönster i bedömningar av klimatforskning av underskattning av vissa viktiga klimatindikatorer, och därför underskattning av hotet om klimatstörningar. När nya observationer av klimatsystemet har tillhandahållit mer eller bättre data, eller gjort det möjligt för oss att omvärdera gamla, har resultaten för hur isutsträckningen minskar, havsnivåökning och havstemperatur i allmänhet varit sämre än tidigare rådande åsikter.

Konsekvent underskattning är en form av förspänning – i den bokstavliga betydelsen av en systematisk tendens att luta sig i en eller annan riktning – vilket väcker frågan: vad orsakar denna förspänning i vetenskapliga analyser av klimatsystemet?

Frågan är viktig av två skäl. Först har klimatskeptiker och förnekare ofta anklagat forskare för att överdriva hotet om klimatförändringar, men bevisen visar att de inte bara har överdrivit, de har underskattat. Detta är viktigt för tolkningen av det vetenskapliga beviset, för att försvara integriteten av klimatvetenskap och för allmänhetens förståelse av hur brådskande klimatfrågan är. För det andra är objektivitet ett väsentligt ideal i vetenskapligt arbete, så om vi har bevis för att fynd är partiska i någon riktning – mot alarmism eller självgodhet – bör detta beröra oss. Vi bör försöka identifiera källorna till denna partiskhet och korrigera dem om vi kan.”

Texten ovan kommer ifrån länken nedan och vill man köpa boken som avhandlar detta finns den här

https://blogs.scientificamerican.com/observations/scientists-have-been-underestimating-the-pace-of-climate-change/

https://www.theguardian.com/commentisfree/2019/oct/25/the-real-reason-some-scientists-downplay-the-risks-of-climate-change

undefinedundefined

Kanske förändrar det här hur ni faktiskt ser på innehållet i den här bloggen, eller nästa gång ni läser något om vad forskarna säger angående klimatkrisen och framtiden, för det är värre än vad vi tror, och det som ligger framför oss är mycket mer Torkor, mer hällregn som sköljer bort odlingsbar jord, skogsbränder, ekosystemens kollaps, surare hav, mer tropiska stormar, mer klimatflyktingar, mer krig efter resurser, matbrist på grund utav att de klimathärjade ekosystemtjänsterna inte längre bär sig och någonstans där före,emellan, efter, under så krackelerar världsekonomin och kollapsen är ett faktum. För vissa kommer det ske tidigare än för andra, men så fort ett land havererar så kommer det dra med sig övriga i fallet.

Vad var det jag sa?

Idag kom det rapporter i från alla större tidningar angående att norska forskare har funnit mineraler värda 1000 miljarder vid havsbotten i området runt Svalbard som då ligger i arktiska oceanen.

”Både Equinor og DNV GL har meldt sin interesse for prosjektet.

– Oljedirektoratet skal starte med lisenser for produksjonen for disse mineralene. Men vi må gjøre en del forskning for å finne ut mer om det, sier instituttleder Tjåland.”

https://www.nrk.no/troms/norske-forskere-har-funnet-mineraler-til-over-1000-milliarder-pa-havbunnen-utenfor-svalbard-1.14880328

https://www.tv2.no/nyheter/11170191/

På tal om Norge och olja/industriutveckling så är det flera stora projekt rörande fossila bränslen som är på gång under 2020:

https://www.fircroft.com/blogs/10-major-oil-and-gas-projects-to-watch-in-2020-08816193115

”När det gäller nya projekt är utsikterna vidöppna. Enligt sektorsforskningsföretaget Rystad Energy kommer troligen cirka 250 nya olje- och gasprojekt att sanktioneras för utveckling 2020 – upp från 160 stycken 2016. Antalet flytande produktions-, lagrings- och lossningsfartyg (FPSO) ser ut att öka med så många som 28, som för närvarande är på beställning eller under uppbyggnad, medan cirka 4000 km undervattensolja och gasflöden kommer att installeras i år.

Djupvattensprojekt fortsätter att leda vägen i storskalig produktion, med Mexikanska golfen som redan har slagit rekordproduktion. Enligt US Bureau of Safety and Environmental Enforcement överskrider Mexikanska golfen för närvarande 2 miljoner fat per dag, ledda av höga produktionsnivåer från Chevrons Big Foot och Shells Crosby-fält, utöver produktion från äldre fält som Mars, Thunder Häst och Tahiti. US Energy Information Administration förutspår att trenden kommer att fortsätta skapa ett rekordår med en förväntad ökning med 100 000 fat per dag från 2019 nivåer.”

Så inte ser det ut som att vi kommer minska dem där 7-10% i utsläppsminskningar som det talas högt om ifrån forskare och politiker, utan snarare tvärtom så ser det ut som att trenden pekar åt andra hållet, som det gjort under så många år. Skillnaden är att missar vi det nu, så ska det bli spännande att se hur många som kan hålla masken uppe och fortsätta försöka få folk att tro att det finns en möjlighet att hoppa av det här tåget emot klimatapokalypsen som kommer ta oss raka vägen, ända in kaklet och leda till Civilisationens kollaps.

undefinedcopyright: Thomas Hafeneth

Ny dag nya (miss)tag

Idag var det cirka 3-4° ute och snart är vi inne i februari utan att ha fått en riktig vinter i Sverige, och söker man nyheter rörande hälsostatusen på världen så möttes man av det här: https://www.theguardian.com/environment/2020/jan/25/race-for-seabed-threat-to-oceans

”På land utnyttjar vi redan mineralresurser till fullo, säger Jean-Baptiste Jouffray, Stockholms universitet. ”Samtidigt blir behovet av sällsynta element och metaller allt viktigare för att leverera grön teknik som vind- och solkraftverk.

Och bland annat därför riktar nu industrierna in sig på havsbotten där det nu är tekniskt och ekonomiskt möjligt att bryta efter mineraler.

Jouffray är ledande författare till en analys som publicerades förra veckan i tidskriften One Earth, som omfattade syntetisering av 50 års data från sjöfart, borrning, vattenbruk och andra marina industrier och som målar en oroande bild av effekterna av framtida utnyttjande av oceaner.
Detta hot kommer inte bara från gruvdrift på havsbotten – som kommer att utvidgas dramatiskt under de kommande åren – utan från fiskodling, avsaltningsanläggning, sjöfart, undervattenskabelläggning, kryssningsturism och byggande av havsbaserade vindkraftsparker.

Detta är ”blå acceleration”, den term som används av Jouffray och hans medförfattare för att beskriva den senaste tidens snabba ökning av den marina industrialiseringen, en trend som har medfört ökande försurning av hav, marinvärme, korallrevs förstörelse och plastföroreningar i dess kölvatten. Från strandlinjen till djupet har den blå accelerationen redan stora sociala och ekologiska konsekvenser.”

För att gå direkt till forskarrapporten kommer länken här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2590332219302751

Sen kunde man även hitta följande ifrån CNN: https://edition.cnn.com/2020/01/27/us/pacific-ocean-acidification-crabs-dissolving-shells-scn-trnd/index.html

I artikeln går följande att utläsa:

Stilla havet blir surare , och Dungenesskrabborna (Cancer Magister på svenska) som lever i dess kustvatten är några av de första invånarna som känner effekterna.

Dungenesskrabban (Cancer Magister på svenska) är avgörande för kommersiellt fiske i det nordvästra Stilla havet, men lägre pH-nivåer i dess livsmiljö löser upp delar av dess skal och skadar dess sensoriska organ, visar en ny studie.
Deras skador kan påverka kustens ekonomier och förebåda nya problem i ett föränderligt hav. Och även om resultaten inte är oväntade, sade studiens författare att skadorna på krabborna är för tidiga: Aciditeten förutsågs inte skada krabborna så snabbt.
”Om krabborna redan påverkas måste vi verkligen se till att vi ägnar oss mycket mer uppmärksamhet åt olika komponenter i livsmedelskedjan innan det är för sent,” säger studieförfattaren Nina Bednarsek, seniorforskare vid södra Kaliforniens kustvattenforskning Projekt.”

Direktlänk till studien: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969720301200#!

Även idag fick vi ett tecken på att saker och ting sker mycket snabbare än vad forskarna har vågat tro enligt sina beräkningar/studier och om man inte ska dra alltför stora växlar för att framstå som en ”kollaps-ivrare” så är det ändå alldeles för många tecken i världen på att saker och ting är allvarligare än vad vissa forskare vågar erkänna.

Men det är mer som kom idag såsom: https://www.carbonbrief.org/tropical-forests-losing-ability-to-absorb-co2-study-says

Kortfattat: Tropikernas skogar har börjat visa tydliga tecken på att minska sitt upptag utav CO2 samtidigt som de boreala skogarna upptar mer, vilket enligt vissa forskare är bekymrande för det betyder att de växer snabbare och troligtvis dör yngre vilket då resulterar i att de släpper ut sitt upptag. Man brukar säga att skogarna tar upp ca 30% av våra Co2-utsläpp så detta är bekymmersamt. Som om det inte är nog så ökar värmen snabbare uppe i norr vilket renderar att det blir ökad risk för skogsbränder vilket då gör att utsläppen kommer ändå.

Sen har vi vårat Kina och Asien igen: https://www.carbonbrief.org/emissions-from-chinese-aviation-could-quadruple-by-2050

Kortfattat: Eftersom Asien är en snabbt växande ekonomisk marknad där alltfler trots sina mödor får det bättre ekonomiskt så kommer flygresorna öka drastiskt det här decenniet vilket gör att utsläppen kommer öka enormt. Flygskam för en svensk är något vi kan vifta bort när det ändå inte har någon påverkan i slutändan.

Sen avslutar vi dagen med följande: https://insideclimatenews.org/news/26012020/arctic-sea-ice-melting-tropical-weather-el-nino-climate-change

”På det sättet som den minskande arktiska havsisen påverkar tropikerna som föreslås av den nya studien är övertygande, säger Cvijanovic, som var författare till en tidigare studie av kopplingar mellan nedsmältningen av havets is och framtida nedgångar i vinterregnar i Kalifornien.

Forskningen ger några ledtrådar om orsaken till kraftigt ökande klimatextremer (stormar,orkaner osv.) som hotade liv och egendom under 2000-talet. För att vara mer säker på länkarna krävs mer data från många fler år med förlust av ishav, men det är tid vi faktiskt inte har, med tanke på den växande brådskan av klimatkrisen, sa hon.

”Frågan är att när det händer kan vi vara ganska djupt in i problemet”, sa hon. ”Så även om vi inte kan vänta för länge med att bedriva forskningen, måste vi vara väldigt ärliga om de möjliga begränsningarna.”

Fortfarande, konstaterade Cvijanovic, tyder den nya forskningen på att förändringar i arktisk havsis har ett viktigt inflytande på det tropiska Stilla havet och på cyklerna El Niño och La Niña.

”Om detta är sant, skulle det betyda att effekterna utav arktiskt havsis-smältning kan bokstavligen påverka hela planeten,” sade hon. ”Arktisk havsissmältning är inte på något sätt bara ett isbjörnsproblem.”

Länk till forskningpublikationen: https://www.pnas.org/content/early/2020/01/21/1717707117

Det får vara allt för idag, men jag känner inte direkt att vi tagit oss något kliv ifrån den nedåtgående fritt-fall karusellen som civilisationen befinner sig i.

Nedsmutsad fram(nu)tid

Först några tips på dokumentärer för att komma in i rätt feeling och förstå allvaret ifall man inte orkar läsa:

A Plastic Ocean – https://www.netflix.com/se/title/80164032

Det stora konsumentbedrägeriet (Avsnittet som heter ”Återvinningsbluff” – https://www.netflix.com/se/title/81002391

Inside the Garbage of the World – https://www.imdb.com/title/tt5772992/

I i en forskarstudie publicerad i juni 2019 står följande att läsa:
– ”I genomsnitt går 8,8 miljoner ton plast ut i havet varje år. Det maximala beloppet kan vara närmare 14 miljoner ton – ungefär vikten på 2 miljoner elefanter.
Plastavfall registrerades först vid ytan av Atlanten och Stilla havet i början av 1970-talet, och har sedan dess dokumenterats i nästan alla typer av marina miljöer och har hittats i arter som sträcker sig över alla nivåer av marina näringskedjan. Med tanke på den fortsatta, och nu accelererande, storskaliga produktionen,men även användningsförfarandet och misskötta sophanteringen/återvinningen av plast sedan dess är marinplastföroreningar nu en betydande miljöutmaning som sträcker sig över nästan alla ekosystemtyper och alla nivåer av marina näringskedjan.”

Och för att ge det en mer förståelig bild av vilka offren för plastnedskräpningen är, så tar vi lite ifrån en artikel: ”I många områden i världen äter fåglar oavsiktligt plast som flyter i vattnet och misstar det för mat, och många gånger leder detta intag till döden och till och med deras ungars död. En rapport från forskare som studerade maginnehållet i Laysan Albatross kycklingar på Midway Atoll i Stilla havet avslöjade störande resultat: Fyrtio procent (!) av Laysan Albatross kycklingar dör innan de flydde. Obduktioner av albatrossungars magar fann dem fyllda med plastavfall.”

undefinedcopyright: Chris Jordan

När det gäller vägen från mikroplast till människa:

”Zooplankton, de mikroskopiska havsorganismerna längst ner i livsmedelskedjan, äts av alla typer av fisk. Fisken intar små bitar av plast på grund av deras kontinuerliga upptag av vatten. Mikroplast kommer in i nästa nivå i livsmedelskedjan när andra djur äter fisk förorenade med mikroplast. Så småningom rör sig mikroplast hela vägen upp till toppen av livsmedelskedjan. och så småningom till människor. Medan deras påverkan på människors hälsa för närvarande diskuteras, har stora volymer mikroplastik hos råttor visat sig orsaka cancer.”

undefinedBilden kommer ifrån artikeln i länken här nedanför.

https://www.foodsafetymagazine.com/magazine-archive1/december-2018january-2019/microplastic-contamination-of-the-food-supply-chain/

Hur ser det framöver? Inte så bra med tanke på att den plast som inte brutits ned till mikroplast, kommer att brytas ned med tidens tand och fortsätta haverera ekosystemen och successivt bryta ned ekosystemtjänsterna som bland annat är att producera syre, och förse ca 1 miljard människor med mat. Och så här står det läsa i en annan artikel: ”Ultrabillig skiffergas från den decennier långa amerikanska frackingboomen fortsatte att driva en kraftig ökning av miljarder dollar investeringar i nya oljeraffinaderier som skiljer etan från gas för att producera etylen, byggstenen för mest plast. Sedan 2010 har den petrokemiska industrin investerat cirka 200 miljarder dollar och med 100 miljarder dollar mer planerat att tillbringas förväntas plastproduktionen växa 40% fram till 2030.”

Och när det gäller luften är det inte bättre, för enligt WHO så dör uppskattningsvis sju miljoner människor över hela världen varje år utav luftföroreningar. WHO: s data visar dessutom att 9 av 10 personer andas luft som innehåller höga nivåer av föroreningar.

Land då? Så här sade en expert, Mark Kibblewhite i en intervju:

”Två metaller är särskilt viktiga i detta sammanhang: kadmium och koppar. Kadmium är en förorening i fosfatgödselmedel och det finns alltid en del ytterligare kadmium i jord där dessa används. Beloppen kan vara mycket små men de är kumulativa. Eftersom kadmium är en karcinogen, måste vi övervaka denna ansamling noggrant. Mycket arbete har gjorts och gjorts för att kvantifiera detta problem och undersöka hur man kan minska kadmium i gödselmedel. Koppar finns i områden som har vingårdar och där metallen historiskt användes som ett svampdämpande medel. Denna koppar har tyvärr samlats i jord. När dessa och andra metaller har tillsatts marken förblir de där och det finns få realistiska möjligheter att ta bort dem.

Bekämpningsmedel är ett annat problem kopplat till jordbruket. Vi vet till exempel att persistenta organiska bekämpningsmedel (typ DDT), som länge har varit förbjudna, fortfarande finns i jordar i hela Europa. Med nuvarande bekämpningsmedel har fokuset på deras påverkan på myllans biologi/ekosystem varit ganska begränsat. De kan skapa problem som vi inte har märkt ännu. Dessutom är vår reglering av jordbrukskemikaliernas påverkan på marken enligt min mening ganska svag. Vi måste tänka globalt och inse att särskilt våra luftburna utsläpp kan förorena marker mycket långt borta och påverka jordens biologiska mångfald. Därför har vi ett ansvar att se till att dessa utsläpp minimeras. Även i de polära regionerna och andra mycket avlägsna områden hittar vi föroreningar som helt och hållet är av mänskligt ursprung.”

Så, i en länk nedan ifrån IEA så säger dem såhär: ”Ökningen i efterfrågan på petrokemiska produkter innebär att petrokemiska produkter står för över en tredjedel av tillväxten i oljebehov till 2030, och nästan hälften till 2050, före lastbilar, luftfart och sjöfart. Petrokemikalier kommer också att konsumera ytterligare 56 miljarder kubikmeter naturgas fram till 2030, vilket motsvarar ungefär hälften av Kanadas totala gasförbrukning idag.”

Så varken luften vi andas, vattnet vi dricker, jorden vi får våran mat ifrån, inget är rent och oförstört längre, och våran civilisation förstör allt i sin väg för evig tillväxt till kostnad på allt levandes välmående, och ironiskt nog kommer detta att bli vårat fall. Som jag skrev i ett annat inlägg angående Limits of Growth och deras väl stämmande datormodell för när civilisationen faller, så är pollution (förorening) en viktig faktor.

undefined

Skrämmande överensstämmande, eller bara en slump ?

Länkar för att fördjupa sig i ämnet: https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/706956/foresight-future-of-the-sea-report.pdf

http://awsassets.panda.org/downloads/a4_plastics_reg_low.pdf

https://www.iea.org/reports/the-future-of-petrochemicals#plastics-pollution-in-oceans-policy-recommendations

https://www.theguardian.com/environment/2020/jan/02/year-plastic-pollution-clean-beaches-seas

https://www.bird-rescue.org/our-work/research-and-education/how-plastics-affect-birds.aspx

Oljeberoendet

Om man sätter sig i (eller förstått sedan tidigare) hur beroende vår civilisation är utav fossila bränslen och att de är grunden till att vi har kunnat haft den utveckling som vi haft de senaste 200 åren, så är man medveten om hur extremt svårt det är ur ett realistiskt perspektiv att ersätta det beroendet med gröna energikällor. Det har skrivits spaltmeter efter spaltmeter och producerats mycket media angående detta och jag vill rekommendera avsnittet ifrån P3 Dystopia som avhandlar just det här på ett pedagogiskt sätt: https://sverigesradio.se/avsnitt/1347125

Trots att det gått 28 år sedan Kyotoavtalet togs fram har inte världens oljeförbrukning gått ned, utan den pekar stadigt uppåt och förväntas göra det framöver.

I en rapport från i november 2019 står det så här ifrån IEA (International energy agency): ”I grund och botten beror efterfrågan på olja på styrkan i den globala ekonomin – särskilt utvidgningen av utvecklingsekonomier som Kina och Indien. Samtidigt, världen över, innebär ökande konsumentbehov mer plast, vilket i sin tur betyder mer petrokemikalier. Trots ansträngningar för att begränsa användning av plast och uppmuntra till återvinning växer efterfrågan på plast och petrokemikalier starkt. En annan viktig tillväxtsektor är luftfarten. De senaste åren har flygbranschen sett en spektakulär expansion tack vare stigande passagerarantal. Efterfrågan kommer att fortsätta växa starkt med stöd av stigande inkomster i utvecklingsländer, fler flygplatser som byggs och växande flygflottor.”

Länk till rapporten är här:https://www.iea.org/reports/world-energy-outlook-2019/oil

Här kommer en bild ifrå The Time som de gjort baserat på statistiken ifrån IEA-rapporten som kom i november:

undefined

Så det ser inte ut som att vi får någon drastisk förändring i världens konsumering utav fossila bränslen, och tittar man på en rapport angående hur det går för bilbranschen så har SUV-försäljningen fördubblats på ett decennium, då vi hela tiden har vetat att vi ska minska vårt olje-beroende. Så här står det att läsa i en rapport ifrån IEA:

”Denna trend är universell. Idag är nästan hälften av alla bilar som säljs i USA och en tredjedel av de bilar som säljs i Europa SUV:ar. I Kina betraktas SUV:ar som symboler för rikedom och status. I Indien är försäljningen för närvarande lägre, men konsumenternas preferenser förändras eftersom fler och fler har råd med SUV:ar. På samma sätt i Afrika innebär den snabba takten för urbanisering och ekonomisk utveckling att efterfrågan på premium- och lyxfordon är relativt stark.

Effekterna av ökningen på de globala utsläppen är inget annat än överraskande. Den globala flottan av SUV:ar har sett sina utsläpp växa med nästan 0,55 Gt CO2 under det senaste decenniet till ungefär 0,7 Gt CO2. Som en följd av detta var SUV:ar den näst största bidragsgivaren till ökningen av de globala koldioxidutsläppen sedan 2010 efter kraftsektorn, men framför tung industri (inklusive järn och stål, cement, aluminium) samt lastbilar och luftfart.” Länk kommer här https://www.iea.org/commentaries/growing-preference-for-suvs-challenges-emissions-reductions-in-passenger-car-market

Som vi var inne på i ett tidigare inlägg angående Norge och deras nya oljeplattform, så gäller det likadant med alla andra oljeproducerande länder, att inget av dem har tagit rejäla tydliga steg emot att sluta producera råvaran. Utan tvärtemot så räknar de flesta med att hålla igång sina produktioner under en lång tid framöver.

Titta er runt i rummet där ni sitter och börja analysera/identifiera vad som härstammar ifrån oljan – Gissningsvis något klädesplagg, skor, byggmaterial, betong, den mesta plasten osv.

Tänk på maten och oljan såsom; plastförpackningar, oljan som driver traktorerna och de andra motorredskapen, planen och båtarna som de fraktades till affären med, fordonet du tar dig till affären med, gödselmedel, och så där kan man hålla på i oändlighet för att förstå hur sammankopplat oljan och våran vardag är.

Världsekonomin är beroende ute av oljan, för utan fraktmöjligheter till en billig peng så havererar globala ekonomin, och inte bara det utan mer än så, för sjunker oljepriset drastiskt faller världens börser, höjs oljepriset för högt så blir det för dyrt för konsumtion och tillverkning i slutändan.

Allt detta oljeberoende är extremt svårt, om inte omöjligt att göra oss av med utan att få världsekonomin på fall eller en akut matbrist i världen. Och denna paradox i en tid då vi måste sluta släppa ut mer växthusgaser och verkligen ta stormsteg emot att ställa om ifrån beroendet utav fossila bränslekällor och det är inte direkt den utvecklingen vi ser, eller att den viljan/möjligheten finns hos de som bestämmer. Civilisationens kollaps pga klimatkrisen/matbrist/finanskris någon?

Detta får räcka för tillfället, men det finns massor av saker att säga angående ämnet.

https://time.com/5726917/energy-demand-iea-report/

https://www.theguardian.com/cities/2019/feb/25/concrete-the-most-destructive-material-on-earth

https://www.theguardian.com/environment/2019/oct/10/oil-firms-barrels-markets

https://www.cnbc.com/2019/11/12/global-energy-demand-will-keep-world-burning-fossil-fuels-agency-says.html

https://www.eia.gov/outlooks/steo/report/global_oil.php

https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum#cite_note-ref_1-1

Statusen för Regnskogarna

Världens regnskogar täcker cirka 6% av jordens yta och är uppskattningsvis hem åt 50% av jordens arter. De har sina egna vädersystem och dess ekosystemtjänster förser 1,6 miljarder människor med mat och vatten. Uppskattningsvis 15% av världens sötvatten och ca 60% av cancermedicinerna härstammar ifrån Amazonas. På grund utav biodiversiteten så finns det stora chanser att vi kan utvinna nya mediciner ifrån regnskogarna. Regnskogarna är viktiga genom sin förmåga pga sin växtlighet att förse jordens vädersystem med regnvatten vilket indirekt betyder att med avskogning så ökar det torkor i världen. Arter som bengalisk tiger, Jaguar, Bergsgorillor och Orangutanger finns endast i regnskogarna och många fler, och de flesta är på gränsen till att bli utrotade.

undefined

Fakta och information här ovanför kommer ifrån:

https://www.rainforest-alliance.org/pictures/9-rainforest-facts-everyone-should-know

”Ofta sker avskogning när skogsområdet klipps och rensas för att ge plats för jordbruk eller betesmark. Union of Concerned Scientists (UCS) rapporterar att bara fyra varor är ansvariga för tropisk avskogning: nötkött, soja, palmolja och träprodukter. UCS uppskattar att ett område med storleken på Schweiz (14 800 kvadrat miles, eller 38 300 kvadratkilometer) går förlorat till avskogning varje år.

Naturliga bränder i tropiska skogar tenderar att vara sällsynta men intensiva. Mänskliga upplysta bränder används ofta för att rensa mark för jordbruksbruk. Först skördas värdefullt virke, sedan bränns den återstående vegetationen för att ge plats för grödor som soja eller nötkreaturs betar. År 2019 ökar antalet mänskliga upplysta bränder i Brasilien. I augusti 2019 brände mer än 80 000 bränder i Amazonas, en ökning med nästan 80% från 2018, rapporterade National Geographic.

Många skogar rensas för att ge plats för palmoljeplantager. Palmolja är den vanligaste vegetabiliska oljan och finns i hälften av alla stormarknadsprodukter. Det är billigt, mångsidigt och kan läggas till både mat och personliga produkter som läppstift och schampo. Dess popularitet har stimulerat människor att rensa tropiska skogar för att odla fler palmer. Att odla träden som producerar oljan kräver utjämning av inhemsk skog och förstörelse av lokala torvmarker – vilket fördubblar den skadliga effekten på ekosystemet. Enligt en rapport publicerad av Zion Market Research värderades den globala marknaden för palmolja till 65,73 miljarder dollar 2015 och förväntas uppgå till 92,84 miljarder dollar 2021.”

Texten ovan är översatt via google translate och kommer ifrån: https://www.livescience.com/27692-deforestation.html

”Mer än hälften av jordens regnskogar har redan gått förlorade på grund av den mänskliga efterfrågan på trä och åkermark. Regnskogar som en gång växte över 14 procent av marken på jorden täcker nu bara cirka 6 procent. Och om den nuvarande avskogningsgraden fortsätter kan dessa kritiska livsmiljöer försvinna från planeten helt under de närmaste hundra åren.”

Texten ovan är översatt av google translate och kommer ifrån: https://www.nationalgeographic.com/environment/habitats/rainforest-threats/

Då har vi varit inne och nosat på varför regnskogarna är så viktiga för våran civilisations fortlevnad och välmående, och hur hotbilden ser ut. Det många kanske inte är så medvetna om är att Amazonas ses som en ”Tipping point” (översatt blir det tröskeleffekt) och det innebär att om Amazonas brakar sönder och samman vid en viss gräns kommer det bli en självförstärkande effekt för resten av klimatet vilket i sin tur leder till ohyggliga effekter för våran planets tillstånd.

undefined

Men där är vi väl inte snart kanske ni tänker, och jo, det är vi:

20 december 2019 kom en rapport ifrån de välrenommerade forskarna Thomas Lovejoy och Carlos Nobre angående att vi står precis inför avgrunden inför att aktivera Amazonas tröskeleffekt och att med fortsatt avskogning så är det bortom räddning, utan vi måste agera nu.

Detta är så skrämmande och alarmerande så jag tänker inte skriva själv, utan översätter och kopierar direkt ifrån deras rapport. Ta ett djupt andetag och inse allvaret:

”Under mer än ett halvt sekel, skriver forskarna, har forskare vetat att Amazonas skapar sin egen hydrologiska cykel: regnskogsträd reglerar regionens förångning, transpiration och regn. Men ju mer trädmassaförlust det är, desto fler torkor intensifieras. Och när regnskogen inte längre får tillräckligt med regn för att upprätthålla sig, börjar träd dö tillbaka till en form av nedbruten savann eller bush.

Det är Amazonas i självdestruktionsläge och en händelse vars ankomst har intensifierats inte bara av stigande avskogningsnivåer under de senaste åren, utan också genom globala klimatförändringar.

Forskarna Nobre och Lovejoy har varnat det vetenskapliga samhället om Amazonas tröskelpunkt i flera år, men nu har de uppgraderat den varningen: ”Nuvarande avskogning är betydande och skrämmande: 17% över hela Amazonasregionen och närmar sig 20% ​​i den brasilianska delen utav Amazonas , Skrev de i Science Advances. ”Vi är forskare som har studerat Amazonas och alla dess underbara tillgångar i många decennier. Idag står vi exakt i ett ögonblick av öde: Tröskelpunkten är här, den är nu. ”

Ambitiös återplantering, höja livskvaliteten i Amazonas städer och utveckla en hållbar ekonomi baserad på en stående skog, säger de, är nyckeln till att hindra dessa permanenta förändringar. Det och flytta bort fokus och produktion från ohållbara jordbruksprodukter från monokulturer och nötkreatur, sojabönor och sockerrör.

Tidigare var Amazon-tröskelpunkter baserade på matematiska klimatmodeller. Men de verkliga manifestationerna av den skiftande Amazonas ekologin har börjat visa sig. Nyligen vetenskaplig forskning har upptäckt tecken på att tröskelpunkten händer på marken och i atmosfären.

”Det vi förutspådde observeras nu i verkligheten. Det är inte längre en teoretisk prognos om framtiden. ” säger Carlos Nobre, en av Brasils främsta klimatforskare och forskare vid University of São Paulo, berättade Mongabay.

I oktober såg NASA-forskare under ledning av Armineh Barhordarian en allt torrare Amazonas via satellit och kallade den en av ”de första indikationerna på positiva klimatåterkopplingsmekanismer.”

En annan studie från 2018 kombinerade resultaten från 103 forskare och avslöjade att trädarter anpassade till vått klimat dör i rekordhastigheter medan torranpassade träd trivdes. ”En långsam övergång till ett mer torrt klimatanpassat Amazonas pågår”, sade rapporten. Brandbeständiga träd med tjockare bark var bland de mer framgångsrika arterna som sågs under nuvarande förhållanden, jämfört med ett intakt Amazonas tidigare där träden var resistenta mot spridningen av lågor på grund av regionens naturliga höga luftfuktighet. ”Skogens sårbarhet för eld ökar. Ostörd är det nästan ogenomträngligt, säger Nobre.

”Den periodiska torkan. Den längre torra säsongen. Högre temperaturer under den torra säsongen – det är helt utan motstycke, säger Lovejoy, en ekolog som har studerat Amazonas sedan 1965 och som myntade termen biologisk mångfald, ”När det är mer torrt område får du mer eld och det börjar vara kumulativt. Nu är det dags att göra något, inte senare. ”

För ett år sedan publicerade forskarparet en uppdatering om sin studie från 2007, där de tidigare förutspådda 40% avskogningsuppskattningen halverades vid vilken Amazon tröskeleffekt skulle inträffa, vilket minskade till 20-25% avskogning.

Konsekvenserna av skiftet regnskog till nedbruten savann, berättade Lovejoy och Nobre till Mongabay, är allvarliga: en plötslig krasch i biologisk mångfald, utsläpp av enorma mängder kol i atmosfären på grund av trädöden (vilket gör Parisavtalets mål att begränsa uppvärmning till 1,5 grader omöjligt), och en drastisk regional störning i den naturliga vattencykeln – Vilket sannolikt starkt påverkar brasilianska akviferer, jordbruksföretag och vattenförsörjningen i stora stadsområden.

Ekologin och ekosystemen har förändrats tidigare, säger Lovejoy, men förändringar inträffar historiskt på en längre tidsskala, som inträffar över hundratusentals, till miljoner år. Arter har därför tid att anpassa sig när klimatparadigmet förändras. Men under detta tröskeleffekt-scenario, om ingenting görs, kommer förändringen sannolikt att inträffa under några decennier – det kommer att vara som ett fingersnäpp på geologisk tid, avslutar han.”

Texten ovanför är översatt av mig och kommer ifrån: https://news.mongabay.com/2019/12/the-tipping-point-is-here-it-is-now-top-amazon-scientists-warn/

Kom ihåg att inget har förändrats i världen till det bättre och Jair Bolsonaro är fortsatt president i Brasilien och det mesta tyder på att han kommer bli omvald då han har haft en positiv inverkan på deras ekonomi, och som ni finner i en länk här nedanför så fortsätter avskogningen och bränderna även i andra regnskogar som det inte rapporteras så mycket om.

Med alla hot vi har över, under och runtomkring oss och inget tyder på en drastisk förändring eller förbättring så är civilisationens kollaps inte långt borta vare sig vi vill eller inte.

Lite mer länkar om regnskogarna och deras tillstånd:

https://edition.cnn.com/interactive/2019/11/asia/borneo-climate-bomb-intl-hnk/index.html

https://wwf.panda.org/our_work/forests/importance_forests/tropical_rainforest/

https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-7428339/How-worlds-rainforests-left-threatened.html

https://rainforests.mongabay.com/03-diversity-of-rainforests.html

https://news.mongabay.com/2020/01/catastrophic-amazon-tipping-point-less-than-30-years-away-study/

https://www.nature.com/articles/d41586-019-03595-0

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/rockstroms-nya-rapport-vi-vacker-sovande-jattar/

Sjätte massutrotningen del 2

Förra inlägget blev långt och jag känner att själva essensen utav vad vi människor gjort med ekosystemen kanske inte riktigt kom fram, och det behövs mer färgstarka exempel för att verkligen belysa hur illa det är ställt.

Garfågel: ”Vidomsträckande utbredd över de nordatlantiska haven, befann sig Great Auks mestadels i vattnet utom under häcksäsongen när fåglarna bara bebodde några utvalda öar som sträcker sig från Newfoundland i väst till Norge i öst. Före 1500-talet var arten så riklig att kolonier bestående av hundratusentals packade stränderna under den månadslånga avelsäsongen. Den lilla istiden på 1500- till 1800-talet minskade deras antal och territorium något när deras häckande öar blev tillgängliga för isbjörnar, men även med deras naturliga rovdjur som intrång i deras territorium var de en robust art.”

Texten ovan kommer ifrån https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/with-crush-fisherman-boot-the-last-great-auks-died-180951982/ och är översatt via google translate.

vandringsduvan Arten som kanske är det mest talande exemplet som under sin storhetstid var i antal av 3 till 5 miljarder, och som blev utrotad utav mänsklig undanträngning och framförallt jakt. Ofta i sammanhanget brukar man säga att deras antal var så stort att man kunde blunda och skjuta rakt upp och sedan regnade det döda duvor runtomkring en.

En någorlunda fullständig lista finns här: https://en.wikipedia.org/wiki/Lists_of_extinct_species

Men för att förstå och verkligen greppa allvarligheten i det hela kan vi ta det faktumet att inom 10 år i den takten vi hållit hittills, så finns det en sannolik chans att elefanterna blir utrotade. Ja ni läste rätt, e l e f a n t e r (!) Så här står det på en av sidorna jag länkar till under texten: ”Elefantantalet har sjunkit med 62% under det senaste decenniet, och de kan mestadels utrotas i slutet av nästa decennium. Uppskattningsvis 100 afrikanska elefanter dödas varje dag av krypskytare som söker elfenben, kött och kroppsdelar, vilket bara lämnar 400 000 kvar.”

Länkar till det finns här:

https://worldelephantday.org/about/elephants https://wwf.panda.org/knowledge_hub/endangered_species/elephants/ https://www.sciencedaily.com/releases/2019/05/190528120331.htm

Listan på framstående arter går att göra lång men de vanligaste i sammanhanget är: Kvaggan,Karibisk munksäl,Västafrikansk spetsnoshörning,Grey’s Wallaby,Falklandsräv,Pungvarg,Dront,Stellers sjöko. För mer finns det här: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_extinct_animals_of_Europe#Recent_extinctions

Och, ofta när man talar om arter som är på väg eller som har blivit utrotade så pratar om den enskilda arten och hur tragiskt det är, men man nämner sällan de sammankopplade andra arterna som kommer lida svårt och eventuellt själva bli utrotade/utrotningshotade. Detta kallas för ”Co-extinction” och något riktigt bra ord för det finns inte på svenska, men det bästa ordet är ”Sam-utdöda” och då kanske man förstår innebörden.

För att ta ett tydligt tankeexempel och det kommer ifrån https://indianapublicmedia.org/amomentofscience/coextinction.php: ”Om kolibrier dör ut, kunde kvalsterna också utrotas eftersom de inte skulle ha något sätt att komma från blomma till blomma. Då skulle blommorna, för att de är beroende av kolibrier och kvalster för att sprida pollen, försvinna också.

Till exempel är armémyran värd för över hundra anslutna organismer, allt från skalbaggar och kvalster till myrfåglar. Dessa typer av arter är nyckel-arter i en evolutionär mening och är därför mycket viktiga ur ett bevarandesynpunkt.

I själva verket, enligt denna studie, om alla de anslutna arter som förväntas gå utrotade på den utrotningshotade listan inte sparas, blir ytterligare 6300 arter åtminstone hotade.

Även om samutrotning inte är det främsta skälet till utrotning av arter, är det oerhört bra att komma ihåg kaskadeffekterna och insatser som verkar som om de är fokuserade på ett särskilt djur hjälper faktiskt flera andra.”

Detta ökar bara graden utav skrämselfaktorn som är en reell faktor i vart världen är på väg, och med ökad exploatering, ökad skogsskövling, ökade extrema händelser till följd av klimatkrisen så hotar det också ekosystemens fortlevnad.

Och utan fungerande ekosystem som bidrar med fungerande och välmående ekosystemtjänster så är civilisationen extremt hotad. Så som det ser ut och sker rakt framför våra ögon så ser framtiden mörk ut även på längre sikt, oavsett hur fort den förstörande civilisationen av idag faller samman.

Men trösten i det stora hela är att oavsett hur civilisationen faller samman så kommer planeten och moder natur att kunna ställa om, frågan är bara om människan kommer att vara en del utav den framtiden.